Man stöter ju på folk i alla möjliga stadier, det kan vara dansare som inte vågar sig ut socialt, som blir kvar på nybörjarstadiet eller strax över..
... de har fruktansvärt svårt för tanken att bjuda upp, och kanske få nej.
Alla är vi väl rädda för olika saker..
Sällsynt..
De vet att det är sällsynt att någon nobbar, bra..., nackdelen med det är förstås att det kan kännas mer förödande när det händer - för den som är känslig för sådant.
Lucky me..
För min del har detta att bli nekad aldrig varit ett problem, lyckligtvis. Det sved lite, men inte något jag oroade mig för eller led av. (Min standardfras var.. "jag är nybörjare så det är helt OK om du säger nej.., men bla bla...)
Numera är jag härdad..
Skyll på stjärnorna..
Jag brukar visserligen inte bjuda upp stjärnorna, får jag erkänna. Om jag tar initiativet får jag också mer av ansvaret, blir inriktad på att prestera. Det kan försämra dansen.
Prestera mera..
Jag vet att jag borde komma över det, jag skulle förmodligen utvecklas snabbare med salseras i toppklass.
.. men varför
...men jag har inte sett så stor anledning. Jag har det bra, och de lider inte av att jag låter dem vara. Det finns förare som kan låta dem visa upp vad de verkligen kan.
Alltid redo
Om en stjärna bjuder upp, lysande. Hon har sett mig dansa och får skylla sig själv.
Kvinnor och skönhet
För kvinnors del - det är oftast kvinnoöverskott. De som inte bjuder upp får räkna med att stå mer än vad hon borde behöva. Hur unga och vackra de är verkar inte göra så stor skillnad.
Ingen skam..
.. och så har vi då denna kvinna som inte vågar sig ut.., att jag säger till henne att sluta oroa sig för att inte bli uppbjuden, att det inte är någon skam för en kvinna att bjuda upp. Nästan alla gör det.
Skräck
Snarare blir det mer avskräckande. Hon är livrädd för att någon ska säga nej och säger att hon skulle bli helt förkrossad.
Salseron har liknande problem, vem vet vad en serie nej skulle ställa till med för honom.
Snäll och go..
Kontentan.., det är OK att säga nej om man verkligen har ett legitimt skäl, men man ska nog vara medveten om vilka lidanden man kan ställa till med.
Den som inte varit ute mycket förut har inte hunnit bli så hårdhudad som vi andra kan tycka att man ska vara.
Struntsak för dig, trauma för mig..
Folk är olika och är på olika plats i sin utveckling, att man själv ruskar av sig ett nej gör inte att andra är lika hårdhudade. Det är ju synd om man råkar traumatisera någon i förbifarten..
Avslutningsvis en enkel maxim och ett allmänt gott råd..., nästan relevant....
"Love many, hate few - learn to paddle your own canoe"
Självklart gillar du opera, lyssna noga...
Uhmm..., ööh..
Vad är detta?
Vad är det för språk?
Vad är det för en opera?
Vilken kompositör?
Det låter ju knappt mänskligt?
Vad har det här med salsa att göra?
Okej..., jag får ge mig...
Riktigt mänskligt är det inte...
Vart vill jag nu komma med det?
Tja.., det är ju lustigt att inga andra djur än människor, en del fåglar och delfiner förstår sig på musik, rytm och dans.
OK, jag har ju redan skrivit tillräckligt om rytmer och sånt tidigare och ska inte upprepa mig mer än nödvändigt, ville väl bara spela upp gojan som jag tyckte var kul.
I fredags - en nyhet till mitt salsakit!
Eftersom jag nu startat denna salsaistockholm.com, där det borde finnas lite bilder, och min gamla kamera gett upp, så var det dags för en ny..
Nåväl, varför jag köpte just den här kameran.., min kravspec..
- Den skall vara liten nog att ha i fickan när jag är ute (absolut krav)
- Åtminstone 28 mm vidvinkel (absolut krav)
- Bra optik, skarp (så bra som möjligt iaf)
- Klara mörka miljöer, jag gillar inte att använda blixt (mycket viktigt)
- OK att filma med (iaf bättre än min Nokia N95)
- Snabb från avtryck till bild (helst)
Valet blev enkelt, det fanns bara en kandidat.
Den bästa salsa- och partykameran just nu är...
Fujifilm FinePix F200EXR. Fujins överlägsna prestanda i svagt ljus avgjorde.
Man får bättre bildkvalitet med en stor systemkamera för några tusenlappar till. En större CCD och mer glas ger framför allt mindre brus.
Men om inte kameran är med blir det inga bilder. Så systemkamera är inget alternativ. Jag är i första hand ute för att dansa, inte för att fotografera.
Den är inte perfekt, men bättre för syftet finns inte just nu. Förmodligen kommer det något om ett år eller så.
Den damp ned i fredags.., har inte hunnit granska bildkvaliteten själv ännu.., men den verkar OK.
Precis på gränsen till acceptabelt vikt-, och storleksmässigt. Väger 194 gram med kort och batteri, så jag måste lämna mobilen i garderoben om inte benfickorna ska bli löjligt tunga.
Videokvaliteten är inget att jubla över, sämre än många konkurrenter, men bättre än min N95:a. Absurt stora filer den producerar, jag måste konvertera dem till mindre format. Trist. Lyckligtvis hanterar Adobe Premiere filerna snabbare än .mov-filerna från Nokian. Men jobbigt, jag måste börja fundera på ny hårddisk, och hur jag ska lyckas spegla över den gamla till den nya.., suck...
I recensionerna klagar de över ergonomin, det tycker jag verkar överdrivet. Hittar inget att klaga över där.
Optiken är inte riktigt så bra som jag skulle vilja, bildchipet klarar svagt ljus, men största bländare är bara 3.3. Hade helst sett åtminstone 2.8 och kortare telebrännvidd. Felaktig och oseriös prioritering av Fuji. Tele är till för fegisar som inte vågar gå tillräckligt nära, eller latmaskar som inte orkar röra på sig.
Alla recensioner säger att alla ISO över 800 är oanvändbara. Jag håller inte med. Det blir brus, men för webben funkar det. Bättre än ingen bild alls eller ännu en trist skarp blixtbild där man måste vara supermodell för att inte se eländig ut. Den går ända upp till ISO 12800, men då är det grynigt och grötigt.
OK, då återstår det bara att se om jag kan förmå mig att trycka upp en kamera i ansiktet på folk jag knappt känner..., så brutalt.
Men men..., hmm.., en bra fotograf gör vad som krävs för att få sina bilder, en viss hänsynslöshet måste utvecklas...
Det var DJ Duste som skötte musiken på Chicago igår. Lite oväntade låtval, ofta med lustiga breaks och tempoväxlingar, aningen svårare att dansa till än vad man är van vid.
Jag gillade musiken, hyfsat. Den var intressant och lite roande, men kanske inte så många låtar jag helt gick igång på, såld som jag är på äldre klassisk salsa och mambolåtar, och allt som låter jazzigt.
En lite Lindy Hop-show, tydligen så ska SalsaAkademien (?) ha någon sorts snabbkurs i Lindy Hop, för mer vana dansare..., den nionde maj och sjunde juni. Jag glömda ta flyer tyvärr.
En sanslös lördag, Stéphane Blandeu fyllde år, som födelsedagspresent till sig själv och alla möjliga dansare i Stockholm tog han sig för att fixa ett event, "Tamale Dancing". En barnby i Ghana skall alltså byggas, i regi av SOS Barnbyar.
Dans från klockan 12 till sent på natten, jag stannade till sisådär tolvslaget med en kort hemmapaus.
Woooow..., först Lindy Hop, sedan Salsa, sedan Tango..., kurser, socialdans, shower.., och som sagt lysande organiserat. De bör ha fått ihop en hyfsad slant till glädje för en massa små barn där nere i Afrika.
Helt rätt tänkt av Stéphane, att göra en insats på det sättet är givande för en själv, och att göra det tillsammans med alla dessa dansare måste ju kännas helt suveränt.
Hur som helst, jag har inte tid att skriva så mycket mer eller sålla mellan videosnuttarna, jag tjongar in allihop..., och kompletterar kanske senare någon gång..
UPDATE 090723: Någon som vet vad det är för låt, till födelsedagsdansen?
Tack till Stéphane för ett lysande välorganiserat och givande event!
Märkligt, att inte fler upptäcker vilken fantastisk värld man kommer in i med detta dansande.., folk vet inte vad de missar.
Trevligt med oväntade inslag på Chicago.
I torsdags rullade de in ett piano. Två elever från Musikhögskolan, Daniel Hormazabal Cortés och Isa Caroline Holmesland framförde "Café 1930" av Astor Piazzolla, från "L'Histoire du Tango".., mycket vackert..
Piazzolla var på femtiotalet en förgrundsfigur inom "Nuevo Tango", han hade studerat klassisk musik och komposition och tog in element av jazz och konstmusik. Om man lyssnar på stycket ovan kan man höra att det är två rejält olika melodier som spelas samtidigt och ändå harmonierar - kontrapunkt.
Med tanke på hur svårt det egentligen är att ens skapa ett musikstycke av kvalitet, med en fascinerande melodi..., hur svårt ska det då inte vara att åstadkomma TVÅ, som dessutom kompletterar varandra och fungerar tillsammans, utan att distrahera. En imponerande prestation för en kompositör...
OK.., nu försöker jag visst låta som om jag vet vad jag pratar om..
Det var som alltid i mitten av månaden kubakväll, jag gjorde mitt bästa med någon sorts "Linjestil med kubansk attityd".
Som det ofta brukar vara satt en bongocero borta i hörnet, jag har alltid gillat lite extra percussion, förutsatt att de nu klarar att dänga till sina bongos på rätt ställe. Och vi ska ju inte glömma guiron och campanan förstås..
Det har stört mig ett tag att det inte finns någon bra sajt med aktuell information med information om alla salsagrejor som händer i Stockholm.
Salsason är dåligt uppdaterad, och inte särskilt komplett. Det finns några sajter som mest ser deprimerande ut. Facebook finns förstås, men det som händer på Facebook stannar på Facebook. Det borde finnas något som syns utåt, för de som inte är inne i salsasvängen..., jag menar...
...., i stort sett alla salsasajter på det svenska nätet är patetiska,..., något måste göras.., ju...
Hur som helst, jag hittade webbtjänsten Ning, lekte runt några timmar..., reggade en domän...
Kalender
Det viktigaste där är förstås eventkalendern, där vem som helst kan lägga in fester, socials, konserter, när någon kurs startar, diverse praktikor och meetups eller vad de nu tycker kan vara av intresse för salser@s.
Fotografer?
Man kan ladda upp foton, kul om någon gör det.., det går att använda de bilder man har på Flickr också..
Rörliga bilder
Videos har jag lagt upp några stycken, fritt fram för andra, ladda upp eller från Youtube..
Diskutera
Ett forum, om någon nu skulle vilja debattera kubanskt vs. On1 vs. On2..
Länkar och kurser
Lade in en massa länkar, tipsa gärna om några saknas
Bloggarplejs
Den som nu vill blogga, sätt igång.., det är beroendeframkallande det också..
Tjattrare
Chat finns förstås.., om någon annan skulle vara inne samtidigt
Vad ska man kalla sajten? En "portal"? En "community"? Tja, jag vet inte, utkast till en community kanske..., ärligt talat tror jag inte att så många kommer att regga sig. Folk är som de är, och gör oftast ingenting.., självklart kommer många salsaarrangörer och skolor att plottra runt med sin oproffsiga marknadsföring hellre än att ta chansen till gratisreklam. Otacksamma jävlar...
Jaja, strunt samma, det var kul att lattja runt några timmar, och så länge en och annan eldsjäl lägger in ett event då och då så gör den nytta.
Pinsam start..
Justja..., jag skickade ut inbjudningar via Ning, till alla Movers & Shakers i SalsaStockholm. De som jag vet gör saker, alltså har salsakurser, fixar fester, socials, konserter eller på annat sätt gör mer än vanliga salser@s.
Det gick inte bra, det blev en konstig Subject till inbjudningsmailen (det fanns ingen preview eller möjlighet att påverka)
"Kom och gör mig sällskap på Salsa i Stockholm! "
...., usch..., precis som om jag byggt en sajt för att jag är desperat att få sällskap.., aarghh..., inte konstigt att de flesta ignorerade inbjudan.
Lysande..., jag inledde communityskapandet med att göra bort mig inför större delen av SalsaStockholm..., tack för det Ning!
1989 var ett bra år, muren föll, kommunismen knakade ihop, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter hade enorma segertåg över världen. Det såg ut som allting faktiskt skulle bli riktigt bra..., (suck..)
Plus förstås att "La Isla" öppnade.
Så denna långfredag var det alltså förutom ännu en mysko kristen högtid 20-årsjubileum på denna latinostockholmsinstitution, förutan vi väl knappt kan föreställa oss hur salsalivet sett ut i den här staden.
Generöst nog bjöd "Stockholm Salsa Dance" på Drop In-kurser för 20 spänn istället för det vanliga 120, och La Isla langade ut mat, drinkar och öl för 20 kr mellan 20-23. Man tackar, äter och dricker och tackar igen..
Jag mumsade först i mig en fläsknoisette med tillbehör, det räckte inte för en dansande man. Jag fick komplettera med en kyckling också. Trevligt med lite drinkar sen också..
Först så showade Vladimir och Laia, jag filmade förstås..., sen kom de och pokade mig i ryggen och var jätteivriga att få se filmen på en gång. Jag ville förstås lägga ut den, men näää..., det fick jag inte. De var missnöjda med sitt framträdande, någon sorts missar som inte jag lyckades se i alla fall.., ack ja.., jag har all respekt för perfektionism, men alltså.., öh..
Men Miriam och Harvey har jag inte frågat, så deras show lägger jag ut tills de protesterar. Ett potpurri över hur latinodansgolven har sett ut under två decennier i Stockholm...Här hojtar Harvey fram en man som är viktig, jag gissar att det är ägaren och grundaren till La Isla, sänd honom en tacksamhetens tanke för hans kulturinsatser. Han heter visst Julio.
Efter elvasnåret vällde röken ut över dansgolvet och reaggetondansarna tog över, som alltid på fredagar. Jag brukar dissa reaggeton vilket förstås är helt orättvist, men jag tror inte jag skulle känna mig väl till mods bland alla dessa tokunga människor, tycker inte jag passar in i den bilden, som för övrigt såg ut så här denna kväll.
Avslutningsvis, man får avtacka jubilaren och hoppas att Salsa fortsätter utvecklas i Stockholm, att det sprider sig till fler som får skåda ljuset.., vi salsoholics behöver alltid mer..
OK, Jesus på korset stämmer väl inte riktigt med skärtorsdagen som handlar om den första nattvarden och att Jesus "skärade" (tvättade) lärjungarnas fötter. Jesus och hans kompisar firade ju "Pesach", en judisk högtid.
Det är ju annars ett folk som alltid dansat mycket, både för partybruk och i religiösa ceremonier. Min nyfikenhet väcks, hur kan det ha låtit och sett ut? Hur dansade Jesus?
Man hittar mest Klezmermusik, som inte kan ha hörts för 2009 år sedan i Israel. Men judarna i Jemen kan ju tänkas ha behållt sina traditioner, fast de skuttar mest på plats eftersom muslimerna förbjöd dem att dansa offentligt
Nåväl, för att komma till saken.. salsa...
Chicago hedrade Pesach med att ha öppet en timme längre, till 24.
Jag hade kul som vanligt, men.., en del invändningar
DJ som inte gillar salsa?
DJ Claudio från Örebro (?) körde mycket "Cross Over" (kanske man kallar det, diverse hits nödtorftigt ommixade till salsastuk), massor av Bachata, Cha cha och till och med Merengue. Han verkade undvika klassiska salsalåtar. Det kunde gå en halvtimme eller trekvart innan det ens kom en låt man kunde dansa salsa till. What? Det är väl ett salsaställe?
Det är väl överflödigt att säga att jag personligen inte delade hans musiksmak, det var för mycket långsamma låtar och romantik. Visst, säkert många som gillade det, vad vet jag...
Gosa på golvet
Han hojtade några gånger om att "nu kan ni få kramas lite grann" (öh.., det är inget raggställe), och körde what we in sweden call "tryckare". Nåja.., med tanke på hur varmt det är där inne så tror jag inte på det där med att gosa.
Gör nåt!
Sen hjälper det faktiskt inte att en DJ:s ropar om hur svettiga vi är som om det vore något bra med det. Riktig lufktkonditionering är dyrt, men fixa dit några fläktar i alla fall och sluta låtsas som om bastuvärme på dansgolvet är något att eftersträva.
Oj, vad cranky jag var så här på morgonkvisten då..., jag får googla efter lite happiness istället.. BRB
Asch.., förbaskat, jag orkade inte ta mig till Camarillo idag. Missade Wilsons "El Gran Combo"-tema.
... men hann i alla fall med en meetup (joina!), denna gång i lyxiga personallokaler ute på Stora Essingen där en av medlemmarna jobbar. När jag cyklade dit fick jag punktering, otur..., men hade ju en hopfällbar cykel, tur.., bara att byta till kommunalt.
Ilade vidare till Åsögatan 153 för att testa Zouk Lambada med "Brazouka", deras gratis "Prova på"-grej. Man hittar dem på Facebook genom att söka på "Brazouka Stockholm".
Efter kursen bad jag om en liten extrademo till bloggen, så här kan det alltså se ut.
Deras nybörjarkurs börjar 19/4, kostar 500 kr för sex gånger. Söndagar kl 15.15.
Lokalen är bra, de hyr in sig hos SMAC, "Sweden Martial Arts Center", gott om speglar (viktigt) och hyfsad ventilation.
Härlig dans, en variant av Lambada, zouk är alltså musiken.
Sitter och dividerar med mig själv.., jämfört med Bachata, som kanske är mer åt det sensuellt-romantiska hållet, så tycker jag inte man hittar det där romantiskt lite gråtmilda tonläget i det lilla av zouk-musik jag hört. Det låter mer ohämmat sensuellt.
Jag fick en aha-upplevelse under kursen, det verkar som om man för genom att med direkt handpåläggning styra hur hennes bröstkorg rör sig, jämfört med salsan där man styr hennes bröstkorg mer indirekt, via hennes händer.
Det kändes läckert, och stämmer ju precis med vad jag skrivit om tidigare. Bröstkorgen är dansarens viktigaste kroppsdel, förutom hjärnan förstås.
Det är alltså Joanna Kosinska och Annakarin som håller i kursen, de ser ut så här..
Viss mansbrist verkar det som. Jag kan förstå att många är tveksamma inför en så intim dans.
Vi människor är ett liderligt släkte, bara att konstatera. Tänka sig att det går att leva ut sådant på ett civiliserat och socialt acceptabelt sätt.
