16 posts tagged “mambo”
När folk pratar om "Salsa", så finns det ju trots allt ett antal olika stilar, en överblick kan vara bra...
(IMO
Det här är mina personliga intryck och ställningstaganden. Jag har läst och kollat en del, men är ingen expert. Bilda dig en egen uppfattning.)
Afrikanska rötter..
Salsamusik är traditionella afrikanska rytmer, med tillagda västerländska melodier. En del säger att alltsammans är kubanskt. Men..., jag skulle nöja mig med att konstatera att Kuba har haft en enorm roll i musikens och dansens historia.
Nordamerikansk swing och jazz med sina afrikanska rötter har haft stort inflytande.
Med tanke på hur fel det känns att dansa kubanskt till musik från New York, eller linjestil till den kubanska musik man hör ute på socials och klubbar, verkar det fel att säga att vi alla dansar till "kubansk musik". Rötterna är kubanska/afrikanska, men det har utvecklats åt olika håll.
Tre stilar
Man kan tala om tre, eller fyra huvudsakliga stilar.
Grovt förenklat...
- "Kubansk salsa", man kretsar runt varandra och ser skojfrisk och charmig ut
- "Linjestil" eller Cross Body Style, man rör sig på linje och försöker se elegant, romantisk eller dramatisk ut
- "Colombiansk", man sprattlar med fötterna och ser spänstig ut
- "Allmän latinostil", man står och svänger lite
1. Cuban Style, kubansk stil
1.1 Cuban Style
1.2 Miami Style
2. Cross Body Style Salsa, Linjestil
Den internationellt mest spridda stilen, kan sägas vara en mix mellan en ursprungligen kubansk dans och nordamerikanska swingdanser, och influenser från många andra håll.
2.1 Puertorican Style, Puertoricansk salsa
2.2 NY Style
2.2.1 Palladium Style
2.2.2 Eddie Torres, ET2
2.3 LA Style
3 Colombian Style
3.1 Cali Style
3.2 Colombian Style
4. Allmän Latinostil
1. Cuban Style, kubansk stil
Som sagt, man kretsar runt varandra. Killen är macho och försöker imponera, tjejen har inte så mycket utrymme för att göra egna grejor. Inte särskilt showigt eller utåtriktat jämfört med linjestilsdansarna eller Cali-dansarna. Det är mer en intern affär.
1.1 Cuban Style
Kan se ut så här när det är som bäst, min favorit Osbanis
Killen stajlar med hur kvick han är på att trassla in sig och ur sig med hennes armar i pretzelaktiga moves. Lekfullt, skojigt, charmigt.., party mode. Fokus på kroppsrörelser och musikalitet. Yanek Revilla nedan..
Enklare att komma igång med jämfört med linjestil.
Det dansas oftast On1, men kubanerna bryr sig ofta inte om vilket taktslag de gör sina breaksteg på. När det handlar om modern kubansk salsamusik, "Timba", kan jag förstå det. Den är så komplicerad att de flesta inte har en aning om var ettan och femman finns ändå.
1.2 Miami Style
Alla kubaner i Florida hatar Fidel Castro och vill ha tillbaka sina hus. De säger själva att deras stil är mer ursprungligt kubansk och renlärig, andra säger att den är mer påverkad av linjestil och nordamerikansk salsa.
Man tar någon sorts små extrasteg, "taps" på fyran och åttan, och snurrar mer. Det är mer teknik och precision.
Det finns inte så mycket av ens kubansk salsa på Youtube, och ännu mindre av Miami Style. Men det ser trots allt i stort sett ut som kubanskt...
2. Cross Body Style Salsa, Linjestil
Grovt förenklat så är linjestil är en snabb rumbavariant med steg och moves från Lindy Hop.
Visserligen dansade man linjestil för Bolero och andra kubanska danser, men det mesta av linjestilen kan nog sägas ha utvecklat i New York på 50- och 60-talet. På legendariska ställen som Palladium och Savoy.
När man börjar med linjestil får man leva med att man ser eländig ut ett tag innan man börjar få flyt.
Börjar man med kubansk ser man OK ut snabbare, men många fastnar i det och får svårt att gå vidare. Jag skulle hävda att det är lättare att gå från linjestil till kubanskt än tvärtom.
Typiskt sett brukar rutinerade kubadansare bli upprörda över att behöva lära sig regler och en ny teknik för att föra och följa. De ger upp linjestilen direkt och bestämmer sig för att de inte gillar musiken.
Så.., min personliga rekommendation om man vill bli en mer komplett salsadansare skulle vara att börja med linjestil, men helst köra lite kubansk samtidigt, eller åtminstone leka med det socialt så att man inte råkar fastna med fula och ineffektiva grundsteg. Dåliga vanor är svåra att bli av med, man sparar tid och möda om man inte att inte skaffar sig dem.
Linjestilskurserna fuskar med steg och kroppsrörelser tyvärr, eleverna vill lära sig nya spännande turer och har inte tålamod att lära sig grunderna först.
On1 vs On2?
Den stora debattfrågan brukar vara om man ska dansa On1 eller On2 (LA Style vs. ET2).
Tja.., om du är en sån som inte kan låta bli att sjunga med i låtarna så är du en On1-människa.
Brukar du vicka med foten och trumma med fingrarna i takt med musiken så är du en mambodansare, du borde dansa On2.
Melodierna och sångerna har ju tonvikten på ettan och femman, och trummorna har faktiskt mest emfas på tvåan och sexan.
Enkelt, eller hur?
Vissa säger att de som lär sig On2 först lär sig On1 utan problem, från On1 till On2 är det däremot helt klart besvärligt. Så.., det kan vara en poäng att börja med On2.
2.1 Puertorican Style, Puertoricansk salsa
I Frankrike kallar man all linjestil för "Salsa Portoricane". Kan man säga att övriga linjestilar är undergrupper?
Det är svårt att skilja mellan exempelvis Puertoricansk stil och NY Style, men puertoricanerna dansar ibland på ettan. Dansar man på tvåan går killen framåt på 2, inte bakåt som i NY Style ET2.
Det är en elegant stil, mycket finess, traditionellt mer fotarbete än i New York.
Tito Ortos är min personliga favorit i genren..
Annars är det möjligt att Felipe Polanco är mer känd för klassisk puertoricansk salsa
2.2 NY Style, New York Style
Här finns det två stilar, där Eddie Torres-stilen dominerar både i New York och internationellt. Man dansar alltid On2.
Man kan nog säga att NY Style har utvecklats av och för judar i New York. Förutom puertoricaner och några svarta, var det nästan enbart judar, och några italienare som dansade mambo på 40- och 50-talet - och judarna var de enda som hade pengar.
De var redan swingdansare, och tog med sig många moves och steg därifrån. De gillade jazz, och musikerna anpassade sig förstås till den musik de gillade att dansa till.
2.2.1 Palladium Style
Kallas också "Razz m´Tazz" eller "Power 2". I princip som linjestil On1 eller LA-Style, fast man bryter på tvåan och sexan. Killen börjar framåt på tvåan. En skillnad mot ET2 är att man gör en markerad paus (med viktförflyttning) på fyran och åttan.
Det är visst bara "Razz M'Tazz" Angel Rodriquez som lär ut stilen i New York numera. En fördel kan vara att det är lättare att föra en On1-tjej, bara man inte berättar vad man håller på med.
Historiskt vet jag inte om "Power 2" är närmare den ursprungliga mambo som dansades på Palladium och Savoy. Möjligt, men jag tvivlar.
Power 2 är mer showbetonad och kraftfull än Eddie Torres-varianten.
2.2.2 Eddie Torres, ET2
Legenden Eddie Torres har på egen hand envetet jobbat under decennier för att återuppliva och sprida den mambo som dansades på Palladium och Savoy, och har lyckats väldigt bra.
Han var ju bara gossebarnet då, och har utvecklat en egen variant som någorlunda ska efterlikna originalet, hur det nu var (folk dansade faktiskt lite hur som helst, som det föll dem in).
Om någon frågar om du dansar "On2", så är det i stort sett alltid Eddie Torres-varianten som avses. I New York kallar man det för "Mambo".
Eftersom mannen gör sitt första breaksteg bakåt, så kan man ju säga att man egentligen dansar "On6" snarare än "On2", men då börjar det bli lite larvigt. Det är tvåan och sexan som är viktiga, det får räcka. Sen måste man kunna skilja på dem förstås, om man ska kalla sig för en dansare över huvud taget.
Som synes, man fokuserar på elegans, att det ska vara "smooth", flyt. Kompakt, komplexa turer, mycket fotarbete och shines.
Min personliga mambofavorit, Milton Cobo, som har sin egen unika stil..
En annan storhet, Frankie Martinez..
.. och förstås Shaka Brown, det har utvecklats allt mer till att bli "super smooth".., nästan så att det kan gå till överdrift. Det handlar ju inte bara om att uttrycka sig själv, det är ju musiken man ska göra något med, liksom..
2.3 LA Style
Den senast utvecklade linjestilen, från Los Angeles. Man dansar On1.
LA Style är show, dramatik, skarpa och ofta stora rörelser, med kraft och gärna atletiska moves med dips, tricks och galna kast och aerials. Sådant som tidigare bara hörde hemma på scenen.
Den internationellt mest spridda stilen, har på många håll konkurrerat ut kubansk stil, som i regel kommit först.
I Los Angeles bor det inte så många puertoricaner, men massor av mexikaner, och säkert har deras smak och temperament påverkat stilen. Sen har vi ju närheten till Las Vegas, Hollywood och alla dessa showdansare spelat sin roll.
De som gjort stilen känd från slutet av 90-talet och framåt har mycket varit bröderna Vasquez...
Lillebrorsan Johnny Vasquez är väl den som blivit mest berömd..
Min personliga favorit är annars Fernando Sosa, vet ingen som är mer musikalisk..
3 Colombian Style
När folk talar om "colombians salsa" menar de oftast "Cali Style", som egentligen dansas nästan bara i Cali. I resten av Colombia kör man en enklare och mer stillsam allmän latinostil som är spridd över hela kontinenten. Båda stilarna är starkt påverkade av Cumbia, som är rejält annorlunda än det vi brukar kalla salsa.
3.1 Cali Style
I Colombia blev folk väldigt imponerade av amerikanska sjömän som dansade Charleston på 20- och 30-talet. Colombianerna fastnade för extremt snabba och precisa fotrörelser, och i samband med politiska bråk och våldsamheter hamnade massor av dansare i Cali.
Där startades det salsaskolor, och fattiga kids från slummen tävlade mot varandra. Det blev en mycket egen stil..., atletisk, snabba fötter, spänst och massor av energi. Inte mycket transport vare sig runt eller framåt och bakåt, mer från sida till sida.
Den har inte spritt sig mycket utanför Colombia, men de är svårslagna i tävlingar internationellt eftersom det är väldigt showigt, spektatkulärt och imponerande.
Colombianerna är i en klass för sig rent tekniskt. Lite väl hysteriskt för min smak, men visst det är häftigt..
Traditionellt inte så mycket trixande med armar, snurrar lyft och akrobatik - men LA Style och internationella tävlingar har påverkat mycket så det har kommit där också.
Så här coolt kan det se ut mer i klubbmiljö...
3.2 Allmän Colombian Style
Vanliga colombianer tycker förmodligen att Cali-dansarna är galna. När de socialdansar ser det mer ut så här, cumbiainfluerat som sagt..
4. Allmän Latinostil
Det som många latinos som aldrig just gått någon kurs, kallar "salsa" ser jag nog mer som någon sorts cumbia dansad till salsamusik.
Lite steg bakåt och från sida till sida och kanske några enkla snurrar. Social dans med fokus på kroppsrörelserna och att umgås.
Inget fel med det, kvinnorna har bra kroppsrörelser och perfekt taktkänsla - men om du ska försöka med något du lärt dig på kurser får du räkna med vettskrämda blickar och att något går fel. Man får anpassa sig och försöka göra något av det. När det funkar är det faktiskt riktigt trevligt.
Folk dansar ju lite olika överallt i världen, och det finns de som vill lägga till sina varianter som egna stilar.
"London Style"?
Instruktörer/artister som Leon Rose kan eventuellt sägas lära ut en egen stil, men den kanske inte är så distinkt annorlunda att den förtjänar en egen etikett.
Man dansar On1, det är inte lika dramatiska, skarpa och kraftfulla moves som i "LA Style", istället mer komplexa turer, framför allt för killen. Inte så många show breaks, och inte så stort utrymme för lady styling. Många vändningar där man utnyttjar fyran. Man försöker få det så smooth som möjligt, är i konstant rörelse och leder tidigt.
Kanske är det något i stil med NY Style On1.., svårt att säga.
Nåja, det var ungefär den lärdom jag orkade med att förmedla.., vill du veta mer får du Googla, läsa på eller sticka ut på en bildningsresa ...
Då är vårterminens kurser slut, ett steg på vägen...
Mambosummering..
Mambokursen är avklarad, och det är dags att se till att man äger de moves man försökt sig på.
Tanken är att få in dem i kroppen på våra Mambo Meetups, så att de går att använda socialt. Dit har jag alltså inte nått. När jag kör On2 blir det vad det blir, någon sorts översättning av vad jag behärskar On1.
Kubasummering..
Det kubanska måste jag komma in i. Det känns fel att dansa linjestil till kubansk musik. Den kubanska musiken är uppsluppen, lekfull och charmig, har inte den dramatik man ofta hittar i mer Nyourikansk salsa. Förhoppningsvis ordnar Björn Anderssons ruedapraktikor den saken.
On1-summering..
On1, det jag nu skall kunna bäst.., jag står och stampar, en aning frustration. Det är bättre flyt, en del saker är jag rätt nöjd med - men de nya moves jag försöker mig på vill inte sätta sig i muskelminnet. När jag lär in något nytt trängs något gammalt ut.
Snart två år..
I september blir det två år sedan jag började med salsa, och även om jag nog det senaste året lagt ned 10 roliga timmar i veckan på dans till clave och conga skulle jag knappt kalla mig för mycket mer än nybörjare.
Intermediate..
Det tog lite mindre än ett år att bli bra nog för att kunna räkna med att alltid ha kul när man går ut. Man blir inte färdig, när man nått en nivå vill man vidare. Att lära sig salsa tar sin tid, bland de svårare saker jag gett mig på, och definitivt bland de roligaste.
Sommarlöften
Sommaren ser ut att bli fullspäckad.., massor av dansmöjligheter.
Fredag lördag söndag...
Fredagarna grillar man och dansar Djungelsalsa. Lördagar är Meetups, följt av gratis Drop In-kurs och Social på Gröna Lund, söndagar är det ruedapraktika och jag skulle väl tro att Wilson fixar Socials på Vanadisbadet, om det inte blir på Camarillo. Sen gissar jag att Nicholas ordnar sina "Timba i Vitabergsparken" också.
Shinesproblemet..
Vardagskvällarna har jag inte ens vågat tänka på, jag borde öva Shines. Det är förmodligen bland det bästa man kan göra för att få ett ledigt, fritt och snabbt fotarbete med bättre balans och koordination. Där tänkte jag att vi skall satsa mycket mer på footwork under våra meetups. Shines är mördande tråkigt att öva ensam, tillsammans med andra är det kul.
FS
Och så är det gymmet förstås, jag skall komma i form, skaffa muskler! Friskis & Svettis kallar..
Hmm.., är det lite galet det här?
Fast.., galet och galet.., dumheter...
- Jag är i bättre fysisk form än på 10 år, och med dansen har jag en hyfsad chans att hålla mig frisk och smärt för överskådlig framtid.
- Jämfört med ett normalt nöjesliv, så har jag närmast sparat pengar.
- Man träffar massor av människor..., ett nytt socialt liv
- Vilken storstad jag nu än hamnar i, så kan jag utan vidare ha kul. Salsan är internationell. Nice!
..., jag kan fortsätta uppräkningen.., men nä.., jag tycker inte det är ett dugg galet.
I efterdyningarna från Salsa Congress Scandinavia, verkar alla som var där slutkörda och lyriska av diverse salsa flashbacks. Det gör aningen ont att ha missat upplevelsen, ouch...
Tio timmar trots allt...
OK, jag missade något.., men hade kul ändå. Om det inte finns tillräckligt av salsa, tja.., då fixar man det själv, det behövs bara lite människor, ett golv och lite musik.
En av mina meetups (dit du är välkommen om du har mer än något års erfarenhet av salsa), privata övningar med en träningspartner och förstås gamla goda Camarillo på Kungstensgatan 22 .
Så, låt se..., det blir 1 h kurs +2 h Chicago +2 h meetup +2 h hemövning +3 h Camarillo = 10 timmar salsa förra veckan. Godkänt, om än för lite för den som fått för sig att bli riktigt extremt bra. Men man får ju vara realistisk.
Så många kvinnor..
Camarillo i söndags... brist på män, och mängder av kvinnor som ville dansa. Man var en precious commodity i frånvaro av så många stjärndansare.
Det blir lite tjatigt att skriva om hur kul det var, eftersom, tja.., den som nått över nybörjarstadiet i princip är garanterad en fantastisk upplevelse varje gång han går ut. Men jo..., det var suveränt roligt, och svettigt. Jag kan inte annat än rekommendera folk att gå dit.
Fler framgångar för de två
Ibi och Marina vann uttagningen i Göteborg, de ska representera Sverige i någon sorts Salsa VM - IGEN! Jisses, de verkar ju oslagbara, bäst i Sverige? World Salsa Championships skulle ju ha varit i december, men är fortfarande uppskjutet.
What is this?! Jag gillar dem, de förtjänar all framgång och jag kan inte annat än gratulera - men ska det inte dyka upp nya stjärnor som sparkar stjärt?
Video, please..
Väntar på att någon ska Youtuba en video från tävlingen, den behövs på min blogg.
Smittande entusiasm från New York till Stockholm
I övrigt.., gårdagskvällens mambokurs med Vladimir var kul. Han var påtagligt tagen och inspirerad av "The King of Mambo Dance" Eddie Torres. En salseros entusiasm sprider sig till andra.
Mr ET2
Eddie Torres, som närmar sig 60 år, har dansat sedan han var tretton. Han har inspirerat många, de flesta av vår tids salsastjärnor har antingen tränat hos honom eller hos någon som gått hos honom. Han har på egen hand återuppväckt den gamla tidens mambo med sin egen variant, ET2, Eddie Torres New York Style, On2. Nedan ser man även Melissa Rosado från Bronx, som visst inte började med mambo förrän hon var hela nio år.
Two Kings
Eddie var hovdansare till Tito Puente, som med sina Timbales var "The King of Latin Music".
Lustigt nog ville Eddie ursprungligen bli musiker, och Tito Puente ville ursprungligen bli dansare. De fann varandra, vilket man ju får vara tacksam för med tanke på hur kul det är att se gamla dansvideos från Palladiumtiden och "The Mambo Craze".
En stor pedagog
Något att uppskatta med Eddie Torres är att de stjärnor som lärt sig av honom inte dansar som han, de har alla utvecklat sin egen personliga stil. En stor pedagog och eldsjäl.
Några intervjuer med honom här, här och en videointervju här..
Mambokurs, snabbt vs. långsamt
Jag går ju mambokursen på SalsaAkademien (finns en på "Stockholm Salsa Dance" också), den är mycket bra. Vladimir verkar ha klart för sig att man inte ska repetera moves i snabbt tempo innan man klarar Slow Motion.
Ska man bli snabb måste man först vara långsam, tänka på vad man gör. Hjärnans medvetna processer kräver sin tid innan muskelminne kan börja formas, om det ska formas korrekt. Jag upplever inte någon stress eller hets på lektionerna, ändå verkar folk lära sig snabbt.
Svårt eller enkelt?
Det är lustigt hur svår en rörelse är först, och hur enkel den blir när man börjar kunna den. Helt plötsligt undrar man varför man inte klarade det på en gång.
Höftbenskammen
Den här gången fick vi lära oss trixa runt en följare riktigt elegant genom att sätta några högerfingrar på hennes högra sagittala höftbenskam, "Crista Iliaca", och några fingrar på hennes vänsteraxel. (OK, Vladimir visste inte riktigt vad han skulle kalla alla dessa delar av anatomin)
Justja.., idag är det första april.., och jag orkar inte komma på något kul sätt att lura någon. För det är ju faktiskt inte meningsfullt att bara ljuga ihop något som folk sen kanske går på. Är det inte roligt de övriga 364 dagarna på året så är det inte roligt första april heller.
Jaja.., det finns massor av gamla traditioner angående detta att lura varandra vid den här tiden på året. Varav en är denna..
..., fransmännen, som ju bara bryr sig om sex och mat, konstaterade att fiskarna var galet pilska så här års, i den besinningslösa kättjan fanns det inte plats för mycket självbevarelsedrift i deras små fiskhjärnor. Så istället för "April april!!" hojtar fransmännen "Poisson d'Avril!!" (aprilfisk, alltså..)
Aahh.., skön söndag.., till och med träningsvärk så här dagen efter.
En mindre Meetup på dagen, och sen en sväng till Camarillo under kvällen.
På Camarillo (Kungstensgatan 22) var jag på deras Drop In-kurs 17-19 för en hundring, med efterföljande Social (socialdans 19-22) efteråt. Den som bara går på socialdansen betalar 20 spänn, eller om det nu var fritt inträde. Rekommenderas, det var mycket folk och jag dansade mig rejält svettig.
Kul, Club Salsa börjar med Mambo de också - en trend?
Drop In-kursen var först en timme On2, sen en timme On1, "LA Style".
Ett klipp som visar rätt bra hur On2-stegen passar till congan. Lyssna efter den, finns alltid där i salsamusiken.
Jag har en viss preferens för Mambo, "NY Style", hur smooth och böljande elegant det känns när man får det att fungera, även om man bara gör lite enkla basics utan något avancerat. Vissa låtar skriker efter att man ska köra On2. Synd att ignorera det.
Jättekul också att de körde en liten "animacion" med mamboshines under socialdelen, och en rueda mot slutet.
Det blir roligare ju mer man kan, när man börjar komma in mer i musiken och det blir tydligare vilka låtar som borde dansas kubanskt,vilka som borde borde vara On1 och vilka som borde vara On2.
I morse dog visst en legend inom Mambo, eller som de flesta kallar det idag, "Salsa", eller "Salsa On2".
"Cuban Pete", Pedro Aguilar hann bli 81 år, föddes 14/6 1927. Känd som "King of the Latin Beat"
Han var från Puerto Rico, men fick artistnamnet "Cuban Pete" av Desi Arnaz (han som var gift med Lucille Ball )
Här några klipp jag klistrat ihop från en danshistorisk dokumentär, den fanns med i en äldre bloggpost om Palladium i New York på femtiotalet.
Och här en promotionvideo från hans senare år, han och hans fru Barbara Craddock.
Pedro hade en barndom som var rena mardrömmen, enligt honom själv. När han var tre år gammal sprack hans föräldrars äktenskap, Pedro och hans syskon skickades till släktingar i USA. Han hamnade hos sin morbror, en frisör i Washington.
De hade en hushållerska som lärde Pedro att steppa, ett praktiskt sätt att hålla koll på lillkillen. Han fick steppa på en apelsinlåda, så att hon skulle höra vad han höll på med.Lille Pedros favorit var den första kubanska megahiten "El Manisero", "The Peanut Vendor".
Här med Rita Montaner, som låten ursprungligen skrevs för.
Tyvärr gick det inte så bra hos hans morbror, när han var sex år hamnade han och hans två syskon i en cirkus av barnhem och fosterhemsplaceringar. Den riktiga mardrömmen började.
Det är bäst att vara snäll mot små pojkar, annars blir de arga unga män...
.., vilket han också blev. Han slogs mycket och blev professionell boxare. Sextio matcher, förlorade sin första och sin sista.
När han var 19 år återförenades han och försonades med sin mamma. Hon lärde honom dansa Danzón, Guajira, Bolero...
I efterhand sa han alltid att boxningen hade lärt honom att aldrig vara rädd eller nervös på scen, att alltid vara helt fokuserad på sin uppgift.
Som 21-åring, sönderslagen i ansiktet efter en match, gick han ut och dansade på Trocadero Ballroom och stötte på Miguelito Valdes (Mr Babalu). Själv en före detta boxare.
"Titta hur du ser ut, varför slutar du inte med det där? Du skulle kunna dansa". Det var första gången han började tänka på att dansa professionellt. Pedro hade gått sin sista match.
Miguelito anmälde honom till en danstävling, där han vann 1000 $. Dags för en ny karriär.
Han tog med sig mycket från boxningen ut på dansgolvet. Ett blixtsnabbt fotarbete, ett fantastiskt sätt att förflytta kroppsvikten.
Något vi är direkt skyldiga honom och boxningen idag, är vår framåt- och bakåtrörelse. Vårt grundsteg.
Det var något han råkade göra 1952, när han föll in i sina gamla boxningsteg, och folk genast började kopiera honom.
..., kul, vi tar stegen som vi gör idag för att alla var taskiga mot en liten unge från Puerto Rico.
Han utvecklades som dansare när han blev vän med en brorson till Kubas president. Han åkte dit ofta och lärde sig om musiken och dansen. Han vann ett stipendium och studerade för den legendariska Catherine Dunham, han lärde sig teknik, teori, hur man intar en scen.
Tillsammans med Augi Rodriguez, från det berömda paret "Augi & Margo" och en annan dansare bildade han trion "The Mambo Devils". Men de behövde danspartners, kvinnor.Kring 1950 såg han en liten italiensk Lindy Hop-tjej vinna en danstävling. Det var 15-åriga Millie Donay.
De blev en sensation på dansgolvet, och ett par.
De fick en dotter Denise Gerard. Efter att de skildes åt 1955 fick han två barn från andra äktenskap, Petrina Aguilar och Sean Peter Aguilar.
Både han och Millie blev mycket framgångsrika på varsitt håll, välförtjänt för så fantastiska dansare.
Man kan citera honom som 73-åring:
"Jag har haft mest tur av alla här i världen. Jag är en puertoricansk unge från 111:e gatan som växte upp på ett barnhem, och idag sitter jag på toppen i dansvärlden".
Jag låter Jim Carey avsluta med sin version av den låt han fick sitt namn från.
Jag tipsar pliktskyldigt vidare, som ett led i min mission att öka allmän kännedom om salsavärldens välsignelser...
Denna gång en chans att komma igång med salsa som det egentligen bör dansas
On2 ......Mambo ..........
Visst, det kan vara hårt att göra något nytt på det sociala dansgolvet.., men någonstans måste man ju börja..
Denna gång är det SalsaAkademien och Quality Salsa som slagit sig ihop verkar det som..
Vladimir och Laia håller en Workshop för de som vill komma igång med On2, gissningsvis bör man väl ha lite dansvana för att få ut något av det.
Jag citerar..
"Att förnya sin dans från On1 till On2 är mycket enklare än vad du tror. Det är enkelt och med hög sannolikhet så kan du redan grunderna i On2 utan att veta om det, så det kommer att vara "fjäderlätt"! Som med mycket annat så behövs det lite träning för att ställa om från teori till praktik. Workshophelgen kommer att vara väldig enkel och begriplig; efter denna helg kommer du att bli vad runt om i salsavärlden kallas för "Bi-Dansuell" ;-) Workshophelgen koncentreras kring likheter och olikheter som finns mellan On1 och On2. Du får verktyg att själv kunna välja vilken av dem du vill dansa. De olika stilarna utgår ifrån linjestilen, den som dansas mest runt om i salsavärlden. Workshopen bygger på en femstegs förnyelseprocess, som har använts runt om i världen för att hjälpa salsadansare att kunna byta mellan stilarna. Femstegsförnyelsen går igenom fem moment: 1. Skillnaden mellan statiskpaus och promenadpaus 2. Upptäcka varje steg och paus som en funktion och inte ett nummer 3. Upptäcka stegsekvenser som är särskilda för On2 4. Förstå skillnaden mellan On1 och On2, samt träna på grundläggande On2 element. 5. Återintroducera räkning och pauser. Under Workshopen får du lära dig att; • Lära dig skillnad och likheter mellan on1 och on2 • Hur man byter från On1 till On2 • Skillnaden mellan de olika On2 stilarna • Skillnaden mellan On2 European och On2 NY style Instruktörer Laia Kinnunen och Vladi Guala Plats: Egen Tid, Tulegatan 43, 113 53 Stockholm Tid: Söndag 14 december 17.00-19.30 Pris: 250:-"
Som jag säkert redan förklarat, alla kvinnor gillar Mambo
Söndagar är hyfsat intensiva, Salsa N3 på SalsaAkademien kl 16.15, On2-kursen på Quality Salsa kl 19, och sen direkt till Social på Camarillo i regi av Club Salsa.
Kan rekommendera deras Salsa Social där på Kungstensgatan 22. Jisses, det kostar ju bara 20 spänn, next to nada.., och man har verkligen roligt. Klockan 19-22, bara att titta förbi liksom. Drop In-kurser för en hundring (?) har de dessförinnan klockan 17-19.
Spontanshinesövning
Wilson och Mwisa hoppade upp på en liten scen och drog igång en spontan shines-klass On2 (excellent) för alla närvarande, jag hade fullt upp med att hänga med så jag hann inte filma.
Men Wilson ställde upp senare, och visade upp stegkombinationerna. Obs, han kör det pedagogiskt sakta här, det ser snyggare ut när det görs på riktigt, förstås.
Shines är nog viktigare än vad man spontant skulle tro, det lär vara ett väldigt bra sätt att förbättra koordinationen och fotkontrollen. Värt att börja göra hemma, förstås.
Kurstips för nybörjare m fl...
Passar också på att så här i sista stund tipsa om att Club Salsa drar igång nybörjarkurser i kubansk salsa och i Miami Style. Kubanskt vet jag vad det är, och att Miami style ska vara väldigt likt, den exakta skillnaden är jag osäker på.
Billigt
Hur som helst, billiga nybörjarkurser. Deras Cuban/Miami Style som börjar tisdag 28/10 kostar bara 500 kronor för fem tisdagar klockan 19-21. Två timmar per gång? Wow... Inte illa..., om man vill vara kostnadsmedveten.
Och för killar
Ännu billigare för killar, som är snabba att anmäla sig. 300 kronor, för 10 timmar nybörjarkurs (beginner och improver) kubansk salsa. Oslagbart!
Kurserna är på Eriksbergsgatan 8B
Så vad väntar ni på, yngre och äldre män - där finns kvinnor - partytime! Man kan ringa till Wilson på 0709-625 610, eller ta sig dit helt enkelt!
Några dagars vila, orsakat av vadmuskelproblem (har haft det tidigare, är hellre överdrivet försiktig än haltar runt något år).
Satte på en gammal benvärmare som verkar effektiv, nu känns Tibialis Anterior bra igen. Kanske är vettigt med de där fjolliga benmuffarna dansare går runt med.
SalsaAkademien
I alla fall, kurs nivå 3 på SalsaAkademien, med Erik som lärare. Den här gången greppade jag äntligen de kubanska salsaturerna, tidigare var jag lost och fattade ingenting av en ruedatur där jag hamnat med ryggen mot läraren och ideligen missade de avgörande momenten.
En bra genomgång av Clave och rytmer i musiken, sånt man förr eller senare bör förstå sig på, taktkänsla och sånt.
Quality Salsa
Sen vidare till On2-kursen hos Quality Salsa, för nya uppenbarelser. Ja jisses.., det känns annorlunda.
Vladimir är ju nyligen återkommen från New York, grundligt indoktrinerad, en nyfrälst entusiast för New York Style, Mambo. Det märks, och det är bra.., han fuskar inte och hugger till, om än extremvänligt, på varje avvikelse från Eddie Torres läror.
Vilket ju är exakt vad jag vill, good!
Ska jag lära mig New York Style Mambo så vill jag lära mig New York Style Mambo så genuint och dogmatiskt som möjligt, utan att åka till NY själv. Ingen "regionalt anpassad", "försvenskad" version.
Personlig stil?
Hellre en strikt lärare än någon övertolerant feelgood snällmes som ursäktar tekniska missar med att "det finns inga misstag egentligen, du gör som du tycker det känns bäst, det är din personliga stiiiil.. ".
Äh, jag har ingen personlig stil och vill inte ha någon heller. Jag vill göra rätt, lära mig kontroll, och fatta vad jag håller på med så att det känns så bra som möjligt för min partner och ser snyggt och stilrent ut. Min personlighet lär nog komma fram med tiden ändå, trust me ..., sånt går inte dölja när man verkligen gillar något.
Så det var helt suveränt, Vladimir och Laia hade full koll på vad vi höll på med, kunde stå där tätt intill och detaljgranska varje moment.
Surprise
Jag blev lite förvånad över vad kroppen hittade på, vi skulle öva lite Cross Body Leads och enkla snurrar, men plötsligt började jag göra en massa moves från de turer jag övat tidigare On1. Och så funkade det (i alla fall sisådär), On2... wow, what?!
Kroppen översatte automatiskt en del av mina On1-moves till On2 utan att jag ens kände mig särskilt inblandad i det hela. Man tackar och tar emot och konstaterar att jag borde ha övat mina turer On1 ännu hårdare, för det var ju sånt som satt bäst On1 som kom spontant On2.
Skillnader
On2 kändes märkligt, helt plötsligt skulle vi ta stora steg.., öh? En massa transport, fram och tillbaka, böljande med rytmen. Kändes bra, men ytterst märkligt. Man är liksom aldrig stilla i Mambo, det rör sig hela tiden.
Och så skulle man hålla tjejen med högerhanden vid midjan, va?! Kan ju verka som en baggis, men skuldran verkar ju mer logiskt, där finns skelett och en fastare kontrollpunkt för att styra henne.
Men att hålla vid midjan gör ju att hon får mer spelrum för att röra överkroppen och styling, det blir mindre stelt. OK, det finns alltså en logik där också.
Påverkan On1
Kan redan konstatera också, att detta med On2 har påverkat min On1, jag rör mig annorlunda, lite mer medveten om vad jag håller på med.
Förmodligen är det så att alla dansare, vare sig On2 eller On1, borde lära sig att dansa på andra beat än deras "ursprungliga", så att de lär sig följa rytmer med kroppsrörelser istället för att knyta placering av fötter till framrabblade siffror. Jag tror att man får en djupare förståelse för det hela om man dansar till samma musik på ett annat sätt. Kan jämföras med hur man får en annan förståelse för ett språk man redan kan när man lär sig ett nytt, man jämför hur de funkar och tänker igenom saker mer.
Så vad kan jag säga till de som tvekar.., lär er Salsa kubanskt (det klarar alla), eller On1 (det är vanligast) och sen On2 (det är först då man börjar fatta nåt), något överdrivet..
Hur som helst, kom igen och dansa, Life will not be the same..
Igår var det första lektionen On2 hos Quality Salsa, Salsa New York Style in progress
Sisådär nio(?) blivande Mambo Maniacs, kvinnoöverskott. Tre killar, varav en hade ont i vaden och satt och tittade på.
Först en uppvärmning med shines, där man då enligt husguden Eddie Torres alltid övar shines med tjejsteg. Visst, det går det också.
Mycket bra med få elever som sagt, Vladimir och Laia fanns nära inpå och kunde rätta till fel direkt, de var nitiska.
Klart positivt var också att alla tjejerna var bra. Inga problem med armspänning, muskelton, balans och koordination. Det underlättar, jag kan vara hyfsat säker på att felet är mitt när när något inte känns rätt, lättare att hitta problemet.
Svårare för män?
Jag har ju tidigare tjatat en del om att det är svårare för killar att lära sig salsa, "Beginners Hell" och inlärningskurvor etc etc, och det är ju sant i och för sig, vi har uppgifter som tjejerna inte behöver bekymra sig om.
Ja och Nej
Men helt klart är att man inte kan säga att det som helhet är lättare för tjejer, det beror på ambitionsnivån. Det är minst lika svårt för tjejer att lära sig dansa bra.
Det kan man konstatera om man tänker på att det faktiskt inte är många följare ute på ett socialt dansgolv som känns så där helt perfekta.
Finns många som är hyfsade, många som är bra, men inte många som är väldigt bra. Vore det så lätt för tjejer skulle alla som hållt på några år kännas helt fantastiska, och så är det ju inte.
Connection
Det känns ju på en gång, så fort man tar sina första basics, när man ibland dansar med någon riktigt erfaren eller extremt talangfull, där kontakten via handflator och arm på något märkligt sätt förmedlar känslan av att man vet exakt var hon har sina fötter, där det finns en tydlig tyngdpunkt hos henne som hon har perfekt kontroll över och som man kan kommunicera med.
Bara att ta några basics, CBL och enkla snurrar med en tjej på den nivån kan vara en upplevelse.
Grounded
Hon är "grounded", distinkt och helt förbar, inte för tung och inte för lätt. Hennes fysiska form spelar mindre roll, men den förmågan är sällsynt och det är löjligt att tro att det skulle vara lätt att nå den nivån.
Men det är lättare för följare att lära sig dansa tillräckligt bra för att båda ska kunna ha kul på dansgolvet och inte se uppenbart amatörmässiga ut för eventuella åskådare, att nå ens den nivån för de flesta ledare är faktiskt inte lätt alls.
Fokuseringssymptom
Hur som helst, första lektionen var koncentrationskrävande, jag fick ett av mina fysiska symptom på extrem fokusering, plötsligt flödande armsvett. Ouch - brings back tentaminnen.
Och så väckte jag munterhet för att jag tydligen ser förskräckt ut.
What?! Jag är inte skrämd alls, det är bara sån jag ser ut när jag är superkoncentrerad på att det ska bli rätt - jag får väl leva med det antar jag.
Hursomhelst, det löser sig så snart jag fått in rörelserna i muskelminnet. Då kanske jag till och med kan konversera på dansgolvet, än så länge får det räcka med grymtningar och enstaviga ord.
Justja, nån rolig bild ur arkivet, snart får jag väl lära mig teckna eller nåt..
Nyvunna insikter..
Som sagt så börjar jag en On2-kurs på söndag, hos Quality Salsa.
On1 vs On2..
Jag hoppade inte på detta med On2 med någon större övertygelse, egentligen.., utan lutade nog mer åt att tro på vad som brukar sägas när folk skriver om On1 vs. On2 - att dom är "olika men lika bra", "ingen är bättre än den andra" och att det bara skulle vara en "smaksak", men att det är "bra att kunna båda", eller andra liknande diplomatiska formuleringar.
Försiktighet i salsavärlden
Frågan verkar lite brännbar, här och var kan det väcka starka känslor om någon tycker att den ena eller andra stilen skulle vara "bättre".
Avgjort..
... efter enkla test hemma till musik - lite basics och rumbasteg räcker ju för att avgöra saken.
Det är bara att konstatera - On2 är bättre.
Visst, man kan mildra det till en "personlig preferens", men äsch.., jag kan inte se annat än att On2 är ett ett vettigare sätt att dansa salsa på. Åtminstone om musiken har någorlunda slagverksinslag, en stark rytmsektion.
On1 är jättekul, duger mer än väl.., men man får roligare On2, det är lättare att få igång hela kroppen.
Skulle jag modifiera min ståndpunkt framöver, så får jag väl göra det. Men så ser jag på saken nu.
Lyssna på trummorna
Bara det enkla faktum att slagverksgruppen betonar just tvåan och sexan så tydligt i mängder av låtar, "tumbao", congas och allt det där, gör att det känns självklart.
Det är ingen "ljuddekoration" eller estetisk tillfällighet. Det är urgamla traditionella rytmer. Traditionella för att de har en grundläggande funktion, de är till för dansarna.
Trummorna kör på, man lyssnar, tar in rytmen och tar stegen exakt som man blir beordrad.
Afrika.., och väst...
Salsamusik är i grunden afrikanska trummor, med tillagda västerländska melodier.
Det som skiljer trumman från andra instrument, är att den ger först och främst ett kortfattat och definitivt "nu" - exakt vad en dansare behöver höra.
Pulserandet..
Istället för att bara ta sina breaksteg så känns det mer som om man pulserar, eller snarare böljar, fram och tillbaka, tillsammans med, eller styrd av trummorna.
Känns som om man knappt behöver räkna, och som om mer av överkroppen kommer med i rörelserna. Enklare att dansa.
Att jag kände det själv kan ju vara inbillning förstås, men det syntes ju tydligt hos en kompis. Har aldrig sett honom få igång axlarna på det sättet On1.
Attans..
Men tyvärr, större delen av Stockholm och Sverige envisas med att bara dansa salsa On1, vore bra om fler insåg det uppenbara, att On2 faktiskt är snäppet bättre.
Ska man behöva propagera för något så uppenbart?
