10 posts tagged “on2”

När folk pratar om "Salsa", så finns det ju trots allt ett antal olika stilar, en överblick kan vara bra...

 

(IMO
Det här är mina personliga intryck och ställningstaganden. Jag har läst och kollat en del, men är ingen expert. Bilda dig en egen uppfattning.)

 

Afrikanska rötter..
Salsamusik är traditionella afrikanska rytmer, med tillagda västerländska melodier. En del säger att alltsammans är kubanskt. Men..., jag skulle nöja mig med att konstatera att Kuba har haft en enorm roll i musikens och dansens historia.

Nordamerikansk swing och jazz med sina afrikanska rötter har haft stort inflytande.

Med tanke på hur fel det känns att dansa kubanskt till musik från New York, eller linjestil till den kubanska musik man hör ute på socials och klubbar, verkar det fel att säga att vi alla dansar till "kubansk musik". Rötterna är kubanska/afrikanska, men det har utvecklats åt olika håll.

 

Tre stilar
Man kan tala om tre, eller fyra huvudsakliga stilar.

 

Grovt förenklat...

- "Kubansk salsa", man kretsar runt varandra och ser skojfrisk och charmig ut

- "Linjestil" eller Cross Body Style, man rör sig på linje och försöker se elegant, romantisk eller dramatisk ut

- "Colombiansk", man sprattlar med fötterna och ser spänstig ut

- "Allmän latinostil", man står och svänger lite

 

 

1. Cuban Style, kubansk stil

 1.1 Cuban Style
 1.2 Miami Style

 

2. Cross Body Style Salsa, Linjestil
Den internationellt mest spridda stilen, kan sägas vara en mix mellan en ursprungligen kubansk dans och nordamerikanska swingdanser, och influenser från många andra håll.

 2.1 Puertorican Style, Puertoricansk salsa

 2.2 NY Style
  2.2.1 Palladium Style
  2.2.2 Eddie Torres, ET2

 2.3 LA Style

 

 

 3 Colombian Style
  3.1 Cali Style
  3.2 Colombian Style

4. Allmän Latinostil 

 

 

 

1. Cuban Style, kubansk stil
Som sagt, man kretsar runt varandra. Killen är macho och försöker imponera, tjejen har inte så mycket utrymme för att göra egna grejor. Inte särskilt showigt eller utåtriktat jämfört med linjestilsdansarna eller Cali-dansarna. Det är mer en intern affär. 

 

 

1.1 Cuban Style
Kan se ut så här när det är som bäst, min favorit Osbanis

Killen stajlar med hur kvick han är på att trassla in sig och ur sig med hennes armar i pretzelaktiga moves. Lekfullt, skojigt, charmigt.., party mode. Fokus på kroppsrörelser och musikalitet. Yanek Revilla nedan..

 

Enklare att komma igång med jämfört med linjestil.

Det dansas oftast On1, men kubanerna bryr sig ofta inte om vilket taktslag de gör sina breaksteg på. När det handlar om modern kubansk salsamusik, "Timba", kan jag förstå det. Den är så komplicerad att de flesta inte har en aning om var ettan och femman finns ändå.

 

1.2 Miami Style
Alla kubaner i Florida hatar Fidel Castro och vill ha tillbaka sina hus. De säger själva att deras stil är mer ursprungligt kubansk och renlärig, andra säger att den är mer påverkad av linjestil och nordamerikansk salsa.

Man tar någon sorts små extrasteg, "taps" på fyran och åttan, och snurrar mer. Det är mer teknik och precision.

Det finns inte så mycket av ens kubansk salsa på Youtube, och ännu mindre av Miami Style. Men det ser trots allt i stort sett ut som kubanskt...

 

 

2. Cross Body Style Salsa, Linjestil
Grovt förenklat så är linjestil är en snabb rumbavariant med steg och moves från Lindy Hop.

Visserligen dansade man linjestil för Bolero och andra kubanska danser, men det mesta av linjestilen kan nog sägas ha utvecklat i New York på 50- och 60-talet. På legendariska ställen som Palladium och Savoy.

När man börjar med linjestil får man leva med att man ser eländig ut ett tag innan man börjar få flyt. 

Börjar man med kubansk ser man OK ut snabbare, men många fastnar i det och får svårt att gå vidare. Jag skulle hävda att det är lättare att gå från linjestil till kubanskt än tvärtom. 

Typiskt sett brukar rutinerade kubadansare bli upprörda över att behöva lära sig regler och en ny teknik för att föra och följa. De ger upp linjestilen direkt och bestämmer sig för att de inte gillar musiken.

Så.., min personliga rekommendation om man vill bli en mer komplett salsadansare skulle vara att börja med linjestil, men helst köra lite kubansk samtidigt, eller åtminstone leka med det socialt så att man inte råkar fastna med fula och ineffektiva grundsteg. Dåliga vanor är svåra att bli av med, man sparar tid och möda om man inte att inte skaffar sig dem.

Linjestilskurserna fuskar med steg och kroppsrörelser tyvärr, eleverna vill lära sig nya spännande turer och har inte tålamod att lära sig grunderna först.

On1 vs On2?
Den stora debattfrågan brukar vara om man ska dansa On1 eller On2 (LA Style vs. ET2).

Tja.., om du är en sån som inte kan låta bli att sjunga med i låtarna så är du en On1-människa.

Brukar du vicka med foten och trumma med fingrarna i takt med musiken så är du en mambodansare, du borde dansa On2.

Melodierna och sångerna har ju tonvikten på ettan och femman, och trummorna har faktiskt mest emfas på tvåan och sexan.

Enkelt, eller hur?  

Vissa säger att de som lär sig On2 först lär sig On1 utan problem, från On1 till On2 är det däremot helt klart besvärligt. Så.., det kan vara en poäng att börja med On2.

 
 

2.1 Puertorican Style, Puertoricansk salsa
I Frankrike kallar man all linjestil för "Salsa Portoricane". Kan man säga att övriga linjestilar är undergrupper?

Det är svårt att skilja mellan exempelvis Puertoricansk stil och NY Style, men puertoricanerna dansar ibland på ettan. Dansar man på tvåan går killen framåt på 2, inte bakåt som i NY Style ET2.

 

Det är en elegant stil, mycket finess, traditionellt mer fotarbete än i New York.

Tito Ortos är min personliga favorit i genren..

 

Annars är det möjligt att Felipe Polanco är mer känd för klassisk puertoricansk salsa

 

 

2.2 NY Style, New York Style
Här finns det två stilar, där Eddie Torres-stilen dominerar både i New York och internationellt. Man dansar alltid On2.

Man kan nog säga att NY Style har utvecklats av och för judar i New York. Förutom puertoricaner och några svarta, var det nästan enbart judar, och några italienare som dansade mambo på 40- och 50-talet - och judarna var de enda som hade pengar.

De var redan swingdansare, och tog med sig många moves och steg därifrån. De gillade jazz, och musikerna anpassade sig förstås till den musik de gillade att dansa till.

 

2.2.1 Palladium Style
Kallas också "Razz m´Tazz" eller "Power 2". I princip som linjestil On1 eller LA-Style, fast man bryter på tvåan och sexan. Killen börjar framåt på tvåan. En skillnad mot ET2 är att man gör en markerad paus (med viktförflyttning) på fyran och åttan.

Det är visst bara "Razz M'Tazz" Angel Rodriquez som lär ut stilen i New York numera. En fördel kan vara att det är lättare att föra en On1-tjej, bara man inte berättar vad man håller på med.

Historiskt vet jag inte om "Power 2" är närmare den ursprungliga mambo som dansades på Palladium och Savoy. Möjligt, men jag tvivlar.

Power 2 är mer showbetonad och kraftfull än Eddie Torres-varianten.

 

2.2.2 Eddie Torres, ET2
Legenden Eddie Torres har på egen hand envetet jobbat under decennier för att återuppliva och sprida den mambo som dansades på Palladium och Savoy, och har lyckats väldigt bra.

Han var ju bara gossebarnet då, och har utvecklat en egen variant som någorlunda ska efterlikna originalet, hur det nu var (folk dansade faktiskt lite hur som helst, som det föll dem in).

Om någon frågar om du dansar "On2", så är det i stort sett alltid Eddie Torres-varianten som avses. I New York kallar man det för "Mambo".

Eftersom mannen gör sitt första breaksteg bakåt, så kan man ju säga att man egentligen dansar "On6" snarare än "On2", men då börjar det bli lite larvigt. Det är tvåan och sexan som är viktiga, det får räcka. Sen måste man kunna skilja på dem förstås, om man ska kalla sig för en dansare över huvud taget. 

Som synes, man fokuserar på elegans, att det ska vara "smooth", flyt. Kompakt, komplexa turer, mycket fotarbete och shines.

Min personliga mambofavorit, Milton Cobo, som har sin egen unika stil..

 

En annan storhet, Frankie Martinez..

 

.. och förstås Shaka Brown, det har utvecklats allt mer till att bli "super smooth".., nästan så att det kan gå till överdrift. Det handlar ju inte bara om att uttrycka sig själv, det är ju musiken man ska göra något med, liksom..

 

 

2.3 LA Style
Den senast utvecklade linjestilen, från Los Angeles. Man dansar On1.

LA Style är show, dramatik, skarpa och ofta stora rörelser, med kraft och gärna atletiska moves med dips, tricks och galna kast och aerials. Sådant som tidigare bara hörde hemma på scenen.

Den internationellt mest spridda stilen, har på många håll konkurrerat ut kubansk stil, som i regel kommit först.

I Los Angeles bor det inte så många puertoricaner, men massor av mexikaner, och säkert har deras smak och temperament påverkat stilen. Sen har vi ju närheten till Las Vegas, Hollywood och alla dessa showdansare spelat sin roll.

De som gjort stilen känd från slutet av 90-talet och framåt har mycket varit bröderna Vasquez...

Lillebrorsan Johnny Vasquez är väl den som blivit mest berömd..

Min personliga favorit är annars Fernando Sosa, vet ingen som är mer musikalisk..

 

 

3 Colombian Style
När folk talar om "colombians salsa" menar de oftast "Cali Style", som egentligen dansas nästan bara i Cali. I resten av Colombia kör man en enklare och mer stillsam allmän latinostil som är spridd över hela kontinenten. Båda stilarna är starkt påverkade av Cumbia, som är rejält annorlunda än det vi brukar kalla salsa.
 

3.1 Cali Style
I Colombia blev folk väldigt imponerade av amerikanska sjömän som dansade Charleston på 20- och 30-talet. Colombianerna fastnade för extremt snabba och precisa fotrörelser, och i samband med politiska bråk och våldsamheter hamnade massor av dansare i Cali.

Där startades det salsaskolor, och fattiga kids från slummen tävlade mot varandra. Det blev en mycket egen stil..., atletisk, snabba fötter, spänst och massor av energi. Inte mycket transport vare sig runt eller framåt och bakåt, mer från sida till sida. 

Den har inte spritt sig mycket utanför Colombia, men de är svårslagna i tävlingar internationellt eftersom det är väldigt showigt, spektatkulärt och imponerande.

Colombianerna är i en klass för sig rent tekniskt. Lite väl hysteriskt för min smak, men visst det är häftigt..

Traditionellt inte så mycket trixande med armar, snurrar lyft och akrobatik - men LA Style och internationella tävlingar har påverkat mycket så det har kommit där också.

Så här coolt kan det se ut mer i klubbmiljö...

 

 

3.2 Allmän Colombian Style
Vanliga colombianer tycker förmodligen att Cali-dansarna är galna. När de socialdansar ser det mer ut så här, cumbiainfluerat som sagt..

 

 

4. Allmän Latinostil 
Det som många latinos som aldrig just gått någon kurs, kallar "salsa" ser jag nog  mer som någon sorts cumbia dansad till salsamusik.

 

Lite steg bakåt och från sida till sida och kanske några enkla snurrar. Social dans med fokus på kroppsrörelserna och att umgås.

 

Inget fel med det, kvinnorna har bra kroppsrörelser och perfekt taktkänsla - men om du ska försöka med något du lärt dig på kurser får du räkna med vettskrämda blickar och att något går fel. Man får anpassa sig och försöka göra något av det. När det funkar är det faktiskt riktigt trevligt.

 

 

Folk dansar ju lite olika överallt i världen, och det finns de som vill lägga till sina varianter som egna stilar.

 

"London Style"?
Instruktörer/artister som Leon Rose kan eventuellt sägas lära ut en egen stil, men den kanske inte är så distinkt annorlunda att den förtjänar en egen etikett.

Man dansar On1, det är inte lika dramatiska, skarpa och kraftfulla moves som i "LA Style", istället mer komplexa turer, framför allt för killen. Inte så många show breaks, och inte så stort utrymme för lady styling. Många vändningar där man utnyttjar fyran. Man försöker få det så smooth som möjligt, är i konstant rörelse och leder tidigt. 

Kanske är det något i stil med NY Style On1.., svårt att säga.

 

 

Nåja, det var ungefär den lärdom jag orkade med att förmedla.., vill du veta mer får du Googla, läsa på eller sticka ut på en bildningsresa ...

 

 

 

 

I efterdyningarna från Salsa Congress Scandinavia, verkar alla som var där slutkörda och lyriska av diverse salsa flashbacks. Det gör aningen ont att ha missat upplevelsen, ouch...

 

Tio timmar trots allt...
OK, jag missade något.., men hade kul ändå. Om det inte finns tillräckligt av salsa, tja.., då fixar man det själv, det behövs bara lite människor, ett golv och lite musik.

En av mina meetups (dit du är välkommen om du har mer än något års erfarenhet av salsa), privata övningar med en träningspartner och förstås gamla goda Camarillo på Kungstensgatan 22 .

Så, låt se..., det blir 1 h kurs +2 h Chicago +2 h meetup +2 h hemövning +3 h Camarillo = 10 timmar salsa förra veckan. Godkänt, om än för lite för den som fått för sig att bli riktigt extremt bra. Men man får ju vara realistisk.

 

Så många kvinnor..
Camarillo i söndags... brist på män, och mängder av kvinnor som ville dansa. Man var en precious commodity i frånvaro av så många stjärndansare.

Det blir lite tjatigt att skriva om hur kul det var, eftersom, tja.., den som nått över nybörjarstadiet i princip är garanterad en fantastisk upplevelse varje gång han går ut. Men jo..., det var suveränt roligt, och svettigt. Jag kan inte annat än rekommendera folk att gå dit.

Fler framgångar för de två
Ibi och Marina vann uttagningen i Göteborg, de ska representera Sverige i någon sorts Salsa VM - IGEN! Jisses, de verkar ju oslagbara, bäst i Sverige? World Salsa Championships skulle ju ha varit i december, men är fortfarande uppskjutet.

 What is this?! Jag gillar dem, de förtjänar all framgång och jag kan inte annat än gratulera - men ska det inte dyka upp nya stjärnor som sparkar stjärt? 

Video, please..
Väntar på att någon ska Youtuba en video från tävlingen, den behövs på min blogg.

Smittande entusiasm från New York till Stockholm
I övrigt.., gårdagskvällens mambokurs med Vladimir var kul. Han var påtagligt tagen och inspirerad av "The King of Mambo Dance" Eddie Torres. En salseros entusiasm sprider sig till andra.

Mr ET2
Eddie Torres, som närmar sig 60 år, har dansat sedan han var tretton. Han har inspirerat många, de flesta av vår tids salsastjärnor har antingen tränat hos honom eller hos någon som gått hos honom. Han har på egen hand återuppväckt den gamla tidens mambo med sin egen variant, ET2, Eddie Torres New York Style, On2. Nedan ser man även Melissa Rosado från Bronx, som visst inte började med mambo förrän hon var hela nio år.

Two Kings
Eddie var hovdansare till Tito Puente, som med sina Timbales var "The King of Latin Music".
Lustigt nog ville Eddie ursprungligen bli musiker, och Tito Puente ville ursprungligen bli dansare. De fann varandra, vilket man ju får vara tacksam för med tanke på hur kul det är att se gamla dansvideos från Palladiumtiden och "The Mambo Craze". 

 
En stor pedagog
Något att uppskatta med Eddie Torres är att de stjärnor som lärt sig av honom inte dansar som han, de har alla utvecklat sin egen personliga stil. En stor pedagog och eldsjäl.
Några intervjuer med honom här, här och en videointervju här..

Mambokurs, snabbt vs. långsamt
Jag går ju mambokursen på SalsaAkademien (finns en på "Stockholm Salsa Dance" också), den är mycket bra. Vladimir verkar ha klart för sig att man inte ska repetera moves i snabbt tempo innan man klarar Slow Motion.

 

Ska man bli snabb måste man först vara långsam, tänka på vad man gör. Hjärnans medvetna processer kräver sin tid innan muskelminne kan börja formas, om det ska formas korrekt. Jag upplever inte någon stress eller hets på lektionerna, ändå verkar folk lära sig snabbt.

Svårt eller enkelt?
Det är lustigt hur svår en rörelse är först, och hur enkel den blir när man börjar kunna den. Helt plötsligt undrar man varför man inte klarade det på en gång.

 

Höftbenskammen
Den här gången fick vi lära oss trixa runt en följare riktigt elegant genom att sätta några högerfingrar på hennes högra sagittala höftbenskam, "Crista Iliaca", och några fingrar på hennes vänsteraxel. (OK, Vladimir visste inte riktigt vad han skulle kalla alla dessa delar av anatomin) 

   

Justja.., idag är det första april.., och jag orkar inte komma på något kul sätt att lura någon. För det är ju faktiskt inte meningsfullt att bara ljuga ihop något som folk sen kanske går på. Är det inte roligt de övriga 364 dagarna på året så är det inte roligt första april heller.

Jaja.., det finns massor av gamla traditioner angående detta att lura varandra vid den här tiden på året. Varav en är denna.. 

..., fransmännen, som ju bara bryr sig om sex och mat, konstaterade att fiskarna var galet pilska så här års, i den besinningslösa kättjan fanns det inte plats för mycket självbevarelsedrift i deras små fiskhjärnor. Så istället för "April april!!" hojtar fransmännen "Poisson d'Avril!!" (aprilfisk, alltså..) 

Jag tipsar pliktskyldigt vidare, som ett led i min mission att öka allmän kännedom om salsavärldens välsignelser...

Denna gång en chans att komma igång med salsa som det egentligen bör dansas

 

On2 ......Mambo ..........

 Visst, det kan vara hårt att göra något nytt på det sociala dansgolvet.., men någonstans måste man ju börja..

Denna gång är det SalsaAkademien och Quality Salsa som slagit sig ihop verkar det som..

Vladimir och Laia håller en Workshop för de som vill komma igång med On2, gissningsvis bör man väl ha lite dansvana för att få ut något av det.

Jag citerar..

"Att förnya sin dans från On1 till On2 är mycket enklare än vad du tror. Det är enkelt och med hög sannolikhet så kan du redan grunderna i On2 utan att veta om det, så det kommer att vara "fjäderlätt"!

Som med mycket annat så behövs det lite träning för att ställa om från teori till praktik. Workshophelgen kommer att vara väldig enkel och begriplig; efter denna helg kommer du att bli vad runt om i salsavärlden kallas för "Bi-Dansuell" ;-)

Workshophelgen koncentreras kring likheter och olikheter som finns mellan On1 och On2. Du får verktyg att själv kunna välja vilken av dem du vill dansa. De olika stilarna utgår ifrån linjestilen, den som dansas mest runt om i salsavärlden.

Workshopen bygger på en femstegs förnyelseprocess, som har använts runt om i världen för att hjälpa salsadansare att kunna byta mellan stilarna.

Femstegsförnyelsen går igenom fem moment:

1. Skillnaden mellan statiskpaus och promenadpaus

2. Upptäcka varje steg och paus som en funktion och inte ett nummer 3. Upptäcka stegsekvenser som är särskilda för On2 4. Förstå skillnaden mellan On1 och On2, samt träna på grundläggande On2 element. 5. Återintroducera räkning och pauser.

Under Workshopen får du lära dig att;

• Lära dig skillnad och likheter mellan on1 och on2

• Hur man byter från On1 till On2

• Skillnaden mellan de olika On2 stilarna

• Skillnaden mellan On2 European och On2 NY style

Instruktörer Laia Kinnunen och Vladi Guala

Plats: Egen Tid, Tulegatan 43, 113 53 Stockholm

Tid: Söndag 14 december 17.00-19.30

Pris: 250:-"

Som jag säkert redan förklarat, alla kvinnor gillar Mambo

 

Söndagar är hyfsat intensiva, Salsa N3 på SalsaAkademien kl 16.15, On2-kursen på Quality Salsa kl 19, och sen direkt till Social på Camarillo i regi av Club Salsa.

Kan rekommendera deras Salsa Social där på Kungstensgatan 22. Jisses, det kostar ju bara 20 spänn, next to nada.., och man har verkligen roligt. Klockan 19-22, bara att titta förbi liksom. Drop In-kurser för en hundring (?) har de dessförinnan klockan 17-19.

Spontanshinesövning
Wilson och Mwisa hoppade upp på en liten scen och drog igång en spontan shines-klass On2 (excellent) för alla närvarande, jag hade fullt upp med att hänga med så jag hann inte filma.

Men Wilson ställde upp senare, och visade upp stegkombinationerna. Obs, han kör det pedagogiskt sakta här, det ser snyggare ut när det görs på riktigt, förstås.

Shines är nog viktigare än vad man spontant skulle tro, det lär vara ett väldigt bra sätt att förbättra koordinationen och fotkontrollen. Värt att börja göra hemma, förstås.

 

Kurstips för nybörjare m fl...
Passar också på att så här i sista stund tipsa om att Club Salsa drar igång nybörjarkurser i kubansk salsa och i Miami Style. Kubanskt vet jag vad det är, och att Miami style ska vara väldigt likt, den exakta skillnaden är jag osäker på.

Billigt
Hur som helst, billiga nybörjarkurser. Deras Cuban/Miami Style som börjar tisdag 28/10 kostar bara 500 kronor för fem tisdagar klockan 19-21. Två timmar per gång? Wow... Inte illa..., om man vill vara kostnadsmedveten.

Och för killar
Ännu billigare för killar, som är snabba att anmäla sig. 300 kronor, för 10 timmar nybörjarkurs (beginner och improver) kubansk salsa. Oslagbart!

Kurserna är på Eriksbergsgatan 8B

Så vad väntar ni på, yngre och äldre män - där finns kvinnor - partytime! Man kan ringa till Wilson på 0709-625 610, eller ta sig dit helt enkelt!

Några dagars vila, orsakat av vadmuskelproblem (har haft det tidigare, är hellre överdrivet försiktig än haltar runt något år).

Satte på en gammal benvärmare som verkar effektiv, nu känns Tibialis Anterior bra igen. Kanske är vettigt med de där fjolliga benmuffarna dansare går runt med.

 

SalsaAkademien
I alla fall, kurs nivå 3 på SalsaAkademien, med Erik som lärare. Den här gången greppade jag äntligen de kubanska salsaturerna, tidigare var jag lost och fattade ingenting av en ruedatur där jag hamnat med ryggen mot läraren och ideligen missade de avgörande momenten.

En bra genomgång av Clave och rytmer i musiken, sånt man förr eller senare bör förstå sig på, taktkänsla och sånt.

Quality Salsa
Sen vidare till On2-kursen hos Quality Salsa, för nya uppenbarelser. Ja jisses.., det känns annorlunda.

Vladimir är ju nyligen återkommen från New York, grundligt indoktrinerad, en nyfrälst entusiast för New York Style, Mambo. Det märks, och det är bra.., han fuskar inte och hugger till, om än extremvänligt, på varje avvikelse från Eddie Torres läror.

Vilket ju är exakt vad jag vill, good!

Ska jag lära mig New York Style Mambo så vill jag lära mig New York Style Mambo så genuint och dogmatiskt som möjligt, utan att åka till NY själv. Ingen "regionalt anpassad", "försvenskad" version.

Personlig stil?
Hellre en strikt lärare än någon övertolerant feelgood snällmes som ursäktar tekniska missar med att "det finns inga misstag egentligen, du gör som du tycker det känns bäst, det är din personliga stiiiil.. ".

Äh, jag har ingen personlig stil och vill inte ha någon heller. Jag vill göra rätt, lära mig kontroll, och fatta vad jag håller på med så att det känns så bra som möjligt för min partner och ser snyggt och stilrent ut. Min personlighet lär nog komma fram med tiden ändå, trust me ..., sånt går inte dölja när man verkligen gillar något.

Så det var helt suveränt, Vladimir och Laia hade full koll på vad vi höll på med, kunde stå där tätt intill och detaljgranska varje moment.

Surprise
Jag blev lite förvånad över vad kroppen hittade på, vi skulle öva lite Cross Body Leads och enkla snurrar, men plötsligt började jag göra en massa moves från de turer jag övat tidigare On1. Och så funkade det (i alla fall sisådär), On2... wow, what?! 

Kroppen översatte automatiskt en del av mina On1-moves till On2 utan att jag ens kände mig särskilt inblandad i det hela. Man tackar och tar emot och konstaterar att jag borde ha övat mina turer On1 ännu hårdare, för det var ju sånt som satt bäst On1 som kom spontant On2.

Skillnader
On2 kändes märkligt, helt plötsligt skulle vi ta stora steg.., öh? En massa transport, fram och tillbaka, böljande med rytmen. Kändes bra, men ytterst märkligt. Man är liksom aldrig stilla i Mambo, det rör sig hela tiden.

Och så skulle man hålla tjejen med högerhanden vid midjan, va?! Kan ju verka som en baggis, men skuldran verkar ju mer logiskt, där finns skelett och en fastare kontrollpunkt för att styra henne.

Men att hålla vid midjan gör ju att hon får mer spelrum för att röra överkroppen och styling, det blir mindre stelt. OK, det finns alltså en logik där också.  

Påverkan On1
Kan redan konstatera också, att detta med On2 har påverkat min On1, jag rör mig annorlunda, lite mer medveten om vad jag håller på med. 

Förmodligen är det så att alla dansare, vare sig On2 eller On1, borde lära sig att dansa på andra beat än deras "ursprungliga", så att de lär sig följa rytmer med kroppsrörelser istället för att knyta placering av fötter till framrabblade siffror. Jag tror att man får en djupare förståelse för det hela om man dansar till samma musik på ett annat sätt. Kan jämföras med hur man får en annan förståelse för ett språk man redan kan när man lär sig ett nytt, man jämför hur de funkar och tänker igenom saker mer.

 

Så vad kan jag säga till de som tvekar.., lär er Salsa kubanskt (det klarar alla), eller On1 (det är vanligast) och sen On2 (det är först då man börjar fatta nåt), något överdrivet..

Hur som helst, kom igen och dansa, Life will not be the same..

 

 

 

Igår var det första lektionen On2 hos Quality Salsa, Salsa New York Style in progress

Sisådär nio(?) blivande Mambo Maniacs, kvinnoöverskott. Tre killar, varav en hade ont i vaden och satt och tittade på.

Först en uppvärmning med shines, där man då enligt husguden Eddie Torres alltid övar shines med tjejsteg. Visst, det går det också.

Mycket bra med få elever som sagt, Vladimir och Laia fanns nära inpå och kunde rätta till fel direkt, de var nitiska.

Klart positivt var också att alla tjejerna var bra. Inga problem med armspänning, muskelton, balans och koordination. Det underlättar, jag kan vara hyfsat säker på att felet är mitt när när något inte känns rätt, lättare att hitta problemet.

 

Svårare för män?
Jag har ju tidigare tjatat en del om att det är svårare för killar att lära sig salsa, "Beginners Hell" och inlärningskurvor etc etc, och det är ju sant i och för sig, vi har uppgifter som tjejerna inte behöver bekymra sig om.

Ja och Nej
Men helt klart är att man inte kan säga att det som helhet är lättare för tjejer, det beror på ambitionsnivån. Det är minst lika svårt för tjejer att lära sig dansa bra.

Det kan man konstatera om man tänker på att det faktiskt inte är många följare ute på ett socialt dansgolv som känns så där helt perfekta.

Finns många som är hyfsade, många som är bra, men inte många som är väldigt bra. Vore det så lätt för tjejer skulle alla som hållt på några år kännas helt fantastiska, och så är det ju inte.

Connection
Det känns ju på en gång, så fort man tar sina första basics, när man ibland dansar med någon riktigt erfaren eller extremt talangfull, där kontakten via handflator och arm på något märkligt sätt förmedlar känslan av att man vet exakt var hon har sina fötter, där det finns en tydlig tyngdpunkt hos henne som hon har perfekt kontroll över och som man kan kommunicera med.

Bara att ta några basics, CBL och enkla snurrar med en tjej på den nivån kan vara en upplevelse.  

Grounded
Hon är "grounded", distinkt och helt förbar, inte för tung och inte för lätt. Hennes fysiska form spelar mindre roll, men den förmågan är sällsynt och det är löjligt att tro att det skulle vara lätt att nå den nivån.

Men det är lättare för följare att lära sig dansa tillräckligt bra för att båda ska kunna ha kul på dansgolvet och inte se uppenbart amatörmässiga ut för eventuella åskådare, att nå ens den nivån för de flesta ledare är faktiskt inte lätt alls.

Fokuseringssymptom
Hur som helst, första lektionen var koncentrationskrävande, jag fick ett av mina fysiska symptom på extrem fokusering, plötsligt flödande armsvett. Ouch - brings back tentaminnen.
Och så väckte jag munterhet för att jag tydligen ser förskräckt ut. 

What?! Jag är inte skrämd alls, det är bara sån jag ser ut när jag är superkoncentrerad på att det ska bli rätt - jag får väl leva med det antar jag.  

Hursomhelst, det löser sig så snart jag fått in rörelserna i muskelminnet. Då kanske jag till och med kan konversera på dansgolvet, än så länge får det räcka med grymtningar och enstaviga ord.

 
Justja, nån rolig bild ur arkivet, snart får jag väl lära mig teckna eller nåt..

 

 

Nyvunna insikter..

Som sagt så börjar jag en On2-kurs på söndag, hos Quality Salsa.

On1 vs On2..
Jag hoppade inte på detta med On2 med någon större övertygelse, egentligen.., utan lutade nog mer åt att tro på vad som brukar sägas när folk skriver om On1 vs. On2 - att dom är "olika men lika bra", "ingen är bättre än den andra" och att det bara skulle vara en "smaksak", men att det är "bra att kunna båda", eller andra liknande diplomatiska formuleringar.

Försiktighet i salsavärlden
Frågan verkar lite brännbar, här och var kan det väcka starka känslor om någon tycker att den ena eller andra stilen skulle vara "bättre". 
 

Avgjort..
... efter enkla test hemma till musik - lite basics och rumbasteg räcker ju för att avgöra saken.

Det är bara att konstatera - On2 är bättre.

Visst, man kan mildra det till en "personlig preferens", men äsch.., jag kan inte se annat än att On2 är ett ett vettigare sätt att dansa salsa på. Åtminstone om musiken har någorlunda slagverksinslag, en stark rytmsektion. 

On1 är jättekul, duger mer än väl.., men man får roligare On2, det är lättare att få igång hela kroppen.

Skulle jag modifiera min ståndpunkt framöver, så får jag väl göra det. Men så ser jag på saken nu.

  

Lyssna på trummorna
Bara det enkla faktum att slagverksgruppen betonar just tvåan och sexan så tydligt i mängder av låtar, "tumbao", congas och allt det där, gör att det känns självklart.

Det är ingen "ljuddekoration" eller estetisk tillfällighet. Det är urgamla traditionella rytmer. Traditionella för att de har en grundläggande funktion, de är till för dansarna.

Trummorna kör på, man lyssnar, tar in rytmen och tar stegen exakt som man blir beordrad. 

Afrika.., och väst...
Salsamusik är i grunden afrikanska trummor, med tillagda västerländska melodier.

Det som skiljer trumman från andra instrument, är att den ger först och främst ett kortfattat och definitivt "nu" - exakt vad en dansare behöver höra.

Pulserandet..
Istället för att bara ta sina breaksteg så känns det mer som om man pulserar, eller snarare böljar, fram och tillbaka, tillsammans med, eller styrd av trummorna.

Känns som om man knappt behöver räkna, och som om mer av överkroppen kommer med i rörelserna. Enklare att dansa.

Att jag kände det själv kan ju vara inbillning förstås, men det syntes ju tydligt hos en kompis. Har aldrig sett honom få igång axlarna på det sättet On1.

 

Attans..
Men tyvärr, större delen av Stockholm och Sverige envisas med att bara dansa salsa On1, vore bra om fler insåg det uppenbara, att On2 faktiskt är snäppet bättre.

Ska man behöva propagera för något så uppenbart?

 

 

Ikväll var jag först och kollade in "Quality Salsa" , nu under deras gratisvecka. Har ju nämnt dom tidigare, det är Vladimirs och Laias nystartade kursgrej.

Efter det hann jag med en kort vända på Chicago, aah.., äntligen börjar det lossna lite, jag börjar klara av lite turer linjestil utan att krascha. Visserligen dansar jag förmodligen rätt tråkigt och opersonligt än så länge, men det är i alla fall inte enbart schabbel och misstag.

Quality Salsa...
Jovars, det var bra, mycket bra. Lokalen var inte stor, ett sånt där Yogaplejs med en diverse mysko buddhastatyer och rogivande bilder på väggarna. Det luktade inte rökelse i alla fall. L-formad, ingen riktig danslokal, inga speglar.

Men..., det helt avgörande är ju lärarna, att dom vet vad dom håller på med.

 

 

Storlekens betydelse..
Att lokalen är liten är ingen nackdel, tvärtom. Litet plejs = få elever och hjälp nära till hands.

Många elever har sina fördelar - man lär känna fler, och man får erfarenhet av många olika partners. Men att ha lärarna mer för sig själv är värt massor.  

 

Le teachers..
Och lärarna är helt exemplariska, jodå. Det märks att dom menar allvar med att gå in för detaljer, fokus på att man ska lära sig några få saker bra, grundligt, istället för att försöka få in så många turer till repertoaren som möjligt. Jag tjatar vidare om vikten av petighet och att inte ha för bråttom, baserat på mitt googlande om hjärnforskning och sånt.

Det räckte att man mumlade lite lätt om något problem man hade så hördes det ju till lärarna som genast kunde reagera och rätta till om vad som var fel. Faktiskt påfallande mycket individuellt fokus, och en intim stämning som gjorde att man inte tvekade alls för att ställa frågor och försöka få klarhet om något man inte riktigt fick att funka så smooth som man ville ha det.

Så visst, vad jag sett hittills så kan jag helhjärtat rekommendera dom, nästan så att jag funderar på att gå där också, förutom SalsaAkademien. Fast hur sjutton ska jag kunna klämma in det i schemat egentligen? Attans, vånda..

 

Estilo Nueva Jorkki
Vladimir hade varit en, (eller var det två?) månader i New York, och tränat hos Eddie Torres, dom ska ha en kurs i On2. Ska testa det på söndag.

För den som undrar över Eddie Torres så är han en salsavärldens gigant, en legend, levande sådan. Nästan alla kända salsadansare har tränat hos honom, och de andra har tränat hos nån av dom som har tränat hos honom. Man kan väl säga att han är den som återupplivat det gamla sättet att dansa mambo, i en lite nyare version. Pratar man om Salsa New York Style, så pratar man i praktiken oftast om Eddie Torres ET2.

På begäran visade Laia och Vladimir upp några vändor On2 Salsa, Eddie Torres NY Style (dom dansar On1 de första 12 sekunderna). Yeah, hon är ju helt suverän!... och ja, jag är benägen att tro henne, att det ser sexigare ut på tvåan..., damned..

 

Igår var jag på Chicago igen, deras Salsa Socials är ju varje torsdag kl 20-23 på Hornsgatan 75. Ett ypperligt salsaställe i Stockholm. Kostar 40 kr om man går på SalsaAkademien, 60 annars.

Framsteg kan noteras denna höstpremiär, övningarna under sommaren har gjort skillnad. Inte för att jag var "bra" eller gjorde någon annan än mig själv så värst lycklig på dansgolvet, men kunde i alla fall genomföra viss linjestil utan att behöva falla tillbaka på kubanskt.

 

Vem skrattar bäst?
Det var kul, vilket leder mig till frågan - "När två människor dansar - vem har mest roligt?"

Svaret är förmodligen, som en grov generalisering - "Den som har sämst teknik"

Teknik är först och främst till för att göra dansen rolig för ens partner. Går alldeles utmärkt att dansa sig till extas på dansgolvet utan teknik, men det kanske inte är lika underbart för den man dansar med. 

När man dansar med någon riktigt bra så tenderar det att funka bättre förstås, hon kan maskera de flesta av ens misstag. Själv kan man tycka att det var "wow - det här går ju skitbra, yeah!", medans partnern har fullt upp med att få det att funka.

Inget att sura över, att göra någon glad är ju roligt i sig. Bara som en påminnelse om varför man försöker skaffa sig en bra danstteknik, det handlar inte bara om att man vill se bra ut.

 

Mambo Nights & Cuban Nights
Nytt för säsongen är att de en gång i månaden kör musik som passar extra bra för dom som vill dansa "On2", "New York Style", "Mambo" eller vad man nu skall kalla det. Plus att dom en gång i månaden kör musik som passar extra bra för de som vill dansa kubansk salsa.

MAMBO NIGHTS: 28/8, 25/9, 23/10 och 20/11 

CUBAN NIGHTS: 11/9, 9/10, 6/11, och 4/12 

 

Igår var det i alla fall "NY Mambo"-kväll, bra musik! Själv kan jag förstås inte On2, kan ju tyckas att det inte borde vara något problem, men enligt vad alla säger så är det rejäla skillnader. Jag körde som vanligt på ettan, svårt nog..., får väl gå nån On2-kurs vid tillfälle.

Så här är grundstegen On2

 Sen jävlar..

Det är ju "LA Style" jag ramlat in på, där man dansar "On1", sen finns ju detta med "On2", där man tar stegen på 2 och 6 istället för på 1 och 5.

Omdebatterad fråga, och jag är böjd att tro att dessa "On2"-dansare har rätt, att det är bättre, mer anpassat till grundrytmerna. Bara när jag testat lite själv så känns det annorlunda, inbillar mig att mer av kroppen kommer med.

Men.., med tanke på skralt utbud kurser i Stockholm, fullspäckat schema och jag vet inte vad... förmodligen inte rätt att satsa på det nu, först ska man väl lära sig klara sig åtminstone genom en låt på ett riktigt dansgolv utan att komma av sig eller behöva be om ursäkt för sin allmänna förvirrring.

Eddie Torres, megakänd dansinstruktör, New York Style, så går stegen iaf, man måste inte klä sig likadant. (Varför är så många berömda manliga salseros tjocka förresten, vad äter dom?)

 

 

 

Mer om Eddie Torres..

http://www.salsasite.com/classes/eddie_torres.htm

http://www.geocities.com/sd_au/livinghistory/eddietorres.htm 

OK, han är en väääldigt bra dansare, trots att han är gammal och tjock, wow..